Lottiiis

I torsdags red jag ett dressyrpass för Hanna, som vanligtvis är ridlärare på ridskolan.

Jag är så dålig på att ta hjälp av tränare, för dyrt, jobbigt rida på bestämd tid, tar lång tid o.s.v. 

Men när man väl är där är det ju så roligt, och känner att det verkligen behövs. Ska faktiskt höra mig för om lite grupper på ridskolan. Kanske inte varje vecka, men varannan? så man får lite trimmning och uppdatering av sits och allt annat som blir skrot när man rider själv.

 

Är nöjd över torsdagens träning, över förväntan. Stor skillnad mellan Johan och Hanna då Hanna är mycket nogrannare med sits (bra för mig!) medan det för Johan får se ut lite hur det vill, bara det blir bra i slutet.

Vi jobbade mycket i trav med bl.a. öppnor. Mover börjar hitta vart och hur han ska. Inte så mycket galopparbetet eftersom Hanna tyckte galoppen redan såg helt okej ut. Kul, för det är något vi har slitit med som bara den sista månaden. 

 

Jag vill gärna dra upp mina knän när jag rider. Hanna tjatade och jag måste komma ihåg och tänka på detta när jag rider själv. När jag släppte ner knäna, fick trampet i stigbygeln och kom ner i sadeln gick Mover helt plötsligt mycket mer "upp och fram" av sig själv och vi fick en helt annan utgångspunkt. Att det kan vara så "lätt"? .. och konstigt nog är det inte benen jag hade träningsvärk i igår utan i axlar/rygg.

 

//En Charlotte som är taggad på att fortsätta träna, för tränare.